Det börjar

 Första dagen på min resa anländer jag till Dublin. Genom flygplansfönstret ser jag länge bara en matta av moln som sträcker sig så långt ögat når. Men när vi landar och kommer igenom den är det gröna kullar istället. Det är väldigt vackert uppifrån.

 Från början känns Dublin ganska förvirrande. Det är fullt av gamla fina byggnader som alla verkar viktiga och alla ligger nära varandra. Men det är svårt att hitta någonstans ändå. Man får ingen tydlig bild av stadens struktur utan det verkar mest vara ett slingrande inferno. Men jag följer floden Liffey som gör det något lättare att hitta rätt.

 När jag väl kommer till mitt hostell är det fullt av tyska ungdomar, så jag lämnar mina väskor och prövar lyckan ute på stan istället. Föga förvånande finns det en hel del pubbar i Dublin. Alla med reklam av Guinness utanför. Jag väljer en av dem på måfå och inne i den är det mörkt och rustik inredning, Den är ganska tom även fast det är levande musik idag – en skotte med en akustisk gitarr som spelar allt från Bob Marley till Ryan Adams och naturligtvis irländska folksånger. Det finns ett tiotal olika öler på fat och jag börjar kvällen med en Guinness – utan tvekan den bästa jag druckit hittills.

Dag två vill jag självklart gå till Guinnessbryggeriet men jag går genom Grafton street. En shoppinggata med alla möjliga butiker. På slutet av gatan finns en galleria som varken har folk eller intressanta affärer. Men jag fortsätter och går längs en gata med en massa gamla fina hus och kyrkor lite här och där.

 Bryggeriet är imponerande och turen är intressant men lite väll kort. På slutet får jag prova att hälla min alldeles egna pint – som också råkar vara förbaskat god. Högst upp i bryggeriet finns det en bar till, som har en 360 graders vy över Dublin. Vackert men tyvärr är det lite grått.